I miss being your man...

Jag känner hur svetten rinner från mina handflator när jag tar repet. Jag förstår inte varför jag svettas, jag har ju förberett mig för detta i en vecka nu. Jag knyter repet hårt och noggrant, låter det ta den tid det tar, surrar den ena ändan runt repet. När jag är klar kollar jag att den verkligen sitter hårt nog och sedan knyter jag den andra ändan runt en av takbjälkarna. Svetten rinner och mitt hjärta bultar som det aldrig gjort förr. Jag ser till att repet sitter stadigt fast i taket och därefter går jag ut i köket för att ta ett glas vatten.

Jag har bestämt mig för att inte tända lamporna i huset, det drar bara en massa onödig el. Efter min vattenpaus tar jag en stol, ställer den under repet i vardagsrummet och klättrar upp på den. Slutligen trär jag öglan över huvudet och tar några djupa andetag innan jag sparkar bort stolen jag står på. Kraften är inte tillräcklig för att bryta nacken på mig så jag hänger en halvmeter över golvet och känner hur repet trycker in i halsen på mig. Jag kan inte andas och med varje utandning jag gör känner jag hur kraften blir svagare och svagare. Varför jag kämpar för mitt liv vet jag inte, det var ju detta jag ville, jag ville dö. Efter ett tag känner jag hur jag blir svimfärdig och jag känner mig trött, allt blir suddigt och till slut svartnar det för mina ögon...



I wasn't ready..

My heart belongs to you...

Love is when
you look
into someone's
eyes and see
their heart...


...I can see your heart.

Fuck this shit...


Day one you left and
I'm officially back up in the game and
Day two I'm feel cocky and out
Here doin my thang I aint thinkin about
How you walked up out here
I'm just doin me
And day three it hit me
Day four im trippin
Day five its killin me dont wanna be alive
Then it hit day six and I had to come to grips
That your gone a piece of me is missin

Never been in love like im in love with you (girl)
I just cant help it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
Its getting bad
I really miss being your man (youuu)
I never thought I would be without you (youuu)
Im tryin to be, be a man about it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
I really really miss, I really miss being your man

Week two I called you 20 time
But you still aint pick up
Week three just playin madden and I
Aint left my house in days
Now all I think about is how you
Walked up out here
Somethings gotta give

I aint even bathe need a cut
Or a shaved if I dont get my
Babe ill go all the way crazy
Its been long enough girl i
Give up its getting kinda
Rough girl I give up I gotta
Get back with you

Never been in love like im in love with you (girl)
I just cant help it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
Its getting bad
I really miss being your man (youuu)
I never thought I would be without you (youuu)
Im tryin to be, be a man about it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
I really really miss, I really miss being your man

Today was the worst day ill admitting
I cant do this without you and baby
When you get this message hopefully
You'll take me back to the last fight and
Ill make it right cause I dont wanna miss
You nomore

Never been in love like im in love with you (girl)
I just cant help it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
Its getting bad
I really miss being your man (youuu)
I never thought I would be without you (youuu)
Im tryin to be, be a man about it
Im missing wat we had im wishing that we was back (girl)
I really really miss, I really miss being your man

What is our deepest fear?

“Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us. We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won't feel insecure around you. We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It's not just in some of us; it's in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others.”

- Nelson Mandela

En annorlunda bilfärd (del 2)

Och här kommer nu den efterlängtade fortsättningen...
När jag säger mycket större menar jag MYCKET större, vi snackar alltså flera kvadratkilometer. Detta var inte bara ett lastutrymme, det var en hel lagerlokal fylld i dess hela volym med lådor. Lådor i tusental om inte hundratusental fyllde rummet och det fanns precis lagom med utrymme mellan de staplar med lådor så att det bildades en smal gång. Nu undrar ni säkert hur jag kunde komma fram till att rummet var så stort. En teori är att jag gick runt i denna lagerlokal i flera timmar och utforskade, det gjorde jag inte, jag hittade nämligen en ljusknapp eller närmare bestämt en dimmer. Vad det spelar för roll vet jag inte ännu, men av vad jag har lärt mig av att läsa böcker så spelar även den minsta detaljen stor roll ibland. I just detta fallet var det kanske för att jag under ett flertal minuter roade mig med att leka med denna dimmer. Mörkare, ljusare, mörkare, ljusare, mörkare, ljusare, mörkare, ljusare, mörk.. Ja, ni förstår nog.

Efter att ha fått skratta av mig lite fattade jag ett mycket klokt beslut, jag tog min vattenflaska och drack, en hel del faktisk. Jag var nog mycket törstigare än vad jag trodde. Så med endast några droppar vatten kvar fick jag myror i brallan och sprang runt bland lådorna, klättrade upp på dem. Detta var då ingen lätt uppgift med tanke på hur väl dessa var staplade, och på mycket hög höjd dessutom. Om ni förresten undrar hur det kändes att teleporteras från vår bil till lastbilen så kändes det ungefär som en blandning av följande; att förvandlas till en citron, att flyga med bara armarna när man samtidigt sjunger vaggvisor med en potatis i munnen och att bli trampad på svansen. Dessutom kittlar det till i vänster lilltå en stund efteråt.

 När jag tröttnat på att leka King Kong bland lådorna släckte jag igen och kröp tillbaka till hörnet dit jag hamnat när jag liftade och somnade.

Jag vaknade med ett ryck när en illasmakande varelse knuffade mig på axeln för att se om jag var ätbar, jag försökte skrika men lyckades inte särskilt väl utan bara visslade. Han sa något till mig, något jag inte förstod, och började gå sin väg. Det kanske nu kan tilläggas att det var ljust i lagerlokalen. Jag visste inte vad jag skulle göra, men jag försökte att tolka det han sade till mig. Antingen var det ”Hörru, följ med här!” eller så var det ”Förlåt för att jag väckte dig men du såg så god ut. Somna du om!”. Vilket av dem det var kunde jag inte avgöra så jag somnade om.

 En halv minut senare väcktes jag av samma illasmakande varelse som innan, så jag antog att han menade det första jag gissade på. Så där sprang jag som en svans efter honom i ett par minuter innan vi kom fram till en hissdörr och han tryckte på knappen för att få hissen att komma till just detta plan. Det var inte förrän nu jag på riktigt övergav min teori om att det var en lastbil jag befann mig på…

Även detta to be continued...

En annorlunda biltur.

Ja då sitter man i bilen på väg upp till Blekinge på en student som jag vill gå på, men inte riktigt har tid att gå på. Men trångsint som far är så tvingade han mig att följa med ändå, dock vet han inte om att vi ska upp klockan åtta imorgon bitti, inte än i alla fall. Så nu har jag ungefär två timmar framför mig i en dryg jävla bilresa och skriver detta endast i underhållningssyfte.

Så jag tänkte skriva en liten berättelse för att få tiden att gå lite snabbare. Jag vet dock inte vad jag ska skriva om, så jag tänkte bara kötta loss i lite liftarens-anda. Så vi kan ju börja som en liten dagbok och jag ska beskriva hur min dag har varit hittills. Jag vaknade runt åtta på morgonen av att Carros lillebror Nils-Emil skrek så det var öronbedövande. Carro är för övrigt mitt ex som tog studenten igår och jag följde med henne ut och beslutade mig för att slagga där istället för att åka hem och sova. Nils-Emil är hennes lillebror som ni förstod, han är runt ett och ett halvt och har precis fått vattenkoppor därav det gälla skriket.

Regnet smattrade utanför glasdörren till hennes rum och det strömmade in ett dystert och mörkt ljus genom mellanrummen i persiennerna. (Det måste bara tilläggas att vi precis blev omkörda av en Hemglassbil). Efter ett tag slutade den lille att skrika och både jag och Carro kunde somna om och sova fram till klockan elva då min käre far (märk väl ironin i min skrivning) ringde och undrade var jag var, vilket jag tyckte var sjävlklart eftersom att jag hade sagt till honom att jag antagligen skulle sova hos Carro så sent som dagen innan och även innan jag lämnade huset för att ta mig till Carro. Efter lite debatterande med min far sade han barskt att jag skulle vara hemma till klockan ett varpå jag svarade jakande och somnade gott om.

Fem i ett vaknade jag igen helt av mig själv denna gång och var så långt ifrån klarvaken man kan vara men jag kunde trots detta inte somna om. Efter att ha rullat runt lite i sängen och kliat mig lite på pungen så grabbade jag tag i telefonen och ringde hem till mamma, den enda som skulle kunna förstå att jag inte hinner med att åka upp till Blekinge på student och sen hem igen så jag är hemma till klockan ett. Hon var väldigt förstående och sade att det var okej för hennes del om jag stannade hemma. Men som ni vet sitter jag nu i bilen så riktigt så väl gick det ju inte.

Det slutade med att mamma kom och hämtade mig hos Carro runt två och sedan bar det av till systemet för att inhandla lite alkohol för morgondagen och sedan hem packa lite och sen bar det av till nuet.

Ibland önskar man att man hade en liten sådan tumme dom har i liftarens guide till galaxen så man bara kunde peka med den på en bil som kör i motsatt riktning och åka med dem tillbaka till Malmö, dock vet jag inte om det är en så bra idé med tanke på att jag har den blekaste aning om var jag har min handduk.

Ursäkta uppehållet, vi stannade för att äta lite glass och köpa en kopp kaffe. Under tiden ni väntade fick ni lyssna på ett stycke ur Beethovens nionde symfoni. Glassen var god och kaffet var välbehövt, och nu åter till historien...

Efter långt letande hittade jag min handuk och insnurrad i den låg faktiskt en sådan liftartumme, så nu sitter jag i lastutrymmet på en lastbil och det är bäckmörkt, inte så farligt kallt men ändå lite kyligt. Lite regn sipprar in genom ett litet hål i taket och droppar i jämn takt på lådan brevid mig. Jag är helt omringad av lådor i olika storlekar och former, säkert hundra stycken, men de är alla igentejpade och med en massa text på något språk jag inte har sett förut. Jag försöker tyda det men förgäves, men det tycks stå samma sak på alla lådor så antingen är det en innehållsförteckning för vad som finns i lådan eller någon slags instruktioner för hur man hoppar fallskärm.

Jag hoppas att jag är på väg åt rätt håll så att jag inte liftade med lastbilen framför oss. Jag tar upp min telefon och upptäcker till min förvåning att jag inte har någon täckning, det lilla sken min telefon avger är inte till så stor nytta men jag använder den ändå som en ficklampa när jag reser mig upp och utforskar lastutrymmet jag har hamnat i. Jag går mellan en massa lådor och inser snart att utrymmet är mycket större än vad jag föreställt mig...

...To be continued...


What to do, what to do?

Jag vaknar med ett ryck, kallsvettig och skakandes. Jag kollar på klockan som visar 04.37, trots att jag borde vara dödstrött har jag aldrig varit mer klarvaken i hela mitt liv. Jag stiger upp ur sängen och öppnar tyst dörren till mitt rum, golvet är kallt om mina bara fötter. När jag öppnar ytterdörren letar sig en kall bris in under min T-shirt och jag ryser till. Jag går ut i garaget och jag möts av en unken odör när jag stiger in på det kalla betonggolvet.

Lampan bixtrar till ett par gånger innan den tänds helt när jag trycker på knappen. Jag börjar rota i lådorna och på hyllorna, i den tredje lådan till vänster hittar jag det jag letat efter. Jag tar upp den och märker hur tung den är och lyckas precis få grepp om den innan den åker i golvet. Den kalla metallen nästan bränner mot min handflata som om det reflekterade ljuset från lampan är strålar av eld som skjuts in i handen på mig.

Jag lyfter långsamt upp den och den blanka metallen är nästintill hypnotiserande. Då jag stoppar pipan i munnen kan jag känna den kalla och bittra metallsmaken på tungan. Jag tar ett djupt andetag och trycker långsamt av...

Pain

"Pain, without love
Pain, I can't get enough
Pain, I like it rough
Cause I'd rather feel pain then nothing at all"...



FYI: I still feel like an ass!...

Modeling!

Igår var jag hårmodell för en kompis på John Bauer. Spenderade i princip hela dagen omgiven av väldigt många och väldigt snygga tjejer, det var NICE! Det började med klippning, hockeyfrilla, ingen vacker syn men vad ska man göra. Efter klippningen blev det sminkning, rätt illa, fult hår och bli sminkad. Därefter var det dötid fram till genrepet på Hotel Ibis, men även där blev det en hel del dötid men dock med mycket trevligt sällskap. Till slut slog klockan 19 och då började showen, men att förberett i flera timmar för att sen bara vara på scen i typ 1 minut var lite overrated.



Och idag försvann den horribla hockeyfrillan och jag blev brun- och korthårig istället.


Det var allt för nu. I Holla!

En vecka i Småland

Har precis spenderat en vecka i Småland tillsammans med Linus och Mackan. En vecka fylld av öl, mat och trevligt sällskap. Det började med en roadtrip på söndagen och tack gode gud för GPS annars hade vi nog aldrig hittat. Det blev i princip en vecka fylld av slappande och bastubadande och även ett och annat dopp i sjön som btw var frusen.

Här: Tre svettiga grabbar i bastun.


Det kommer mer om jag orkar.

Peace out så länge!

Sopat undan spindelnäten!

Då var det dags igen!
Long time no see, eller vad man säger. Jag kan ju defintivt säga att det har hänt massor sen jag bloggade sist.

1. Studenten
2. Konfaläger - med, faktiskt, underbara konfirmander ^^
3. Breakup med Carro, för er som inte visste det. Nu vet ni!
4. Skottlandsresa - kräver egentligen ett eget inlägg men det kommer väl om jag orkar
5. Jobbsökande
6. Jobbregnande - de senaste veckorna har jobberbjudanden regnat över mig ^^ D e NICE!!

Detta är i korthet det som har hänt sen sist. Har även kommit fram till att jag borde börja blogga mer så att ni som inte bor här hemma längre kan få veta lite vad som pågår i mitt liv.

Peace out sålänge - det ska inte dröja tills nästa inlägg!

Bloggdax igen!

Kommer här med ännu ett inlägg i min kära bloggsamling, by request!

Hade idag föreläsning för tredje gången och den överträffade de andra, kanske för att Adnan hade övertygat mig om att 9B på Rörsjö var den lite stökigare klassen och jag hade fått onda föraningar om dem. Dock kändes det sjukligt bra efteråt som det gjort alla andra gånger också, ni vet den där pirrande känslan i magen typ som när man är kär.

Helgen spenderades med DJing för mellanstadie elever som frågade efter tryckare, på fredagen. Lördagen med tidig uppgång varpå mina grabbar hade match mot Olympic BK, ärkesrivalerna för Kulladal. Matchen blev oavgjord 2-2 och involverade en väldigt stor ankel, ett slagsmål och ett rött kort för Kulladals del, men i övrigt en spelmässigt bra match. Efter matchen spenderade jag lite tid med min kära flicka Carro och efter lite "myspys" me henne så somade vi båda två och vaknade typ 17.30 och jag skulle va hos Sara 19.00! Så hopp in i bilen och hem till Carro och lämpa av henne och sedan snabbt hem igen för en dusch innan det bar av till Sara. Hemma hos Sara hade alla redan kommit, slltid den som bor närmast som kommer sist, och de var i full gång med att laga tacos! Under tiden vi åt såg vi på, dear I say it?!, melodifestivalen... Usch och fy och tvi och blä! Detta gjorde jag då HELT för Ninas skull. Därefter chillade vi lite och förfestade med det vi hade och sedan drog vi till Buddah där vi bestämt med Ahmed att möta upp oss. Väl inne på Buddah drack jag den mest horribla och avskyvärda shot, vilken krävde 5 isbitar och 15 minuter att lugna sig från, tur att jag inte betalade den själv, haha. Efter en kväll med dans och trevligt umgänge bar det av hemmåt efter en väldigt lyckad kväll.

Söndagen spenderades med chill och mys med flickan min<3

Inte långt kvar till det är dags för Värmland med PC <3 älskar er alla!

PussHaij!


Första blogg posten!

Tänkte inleda med GRAVOL! Fy fan va ball det ska bli... Endast PunaniiCrew asså, helt freakin' underbart. Hoppas bara det inte blir som nån av alla skräckfilmer man sett där ett gäng ungdomar åker ut till en stuga middle of nowhere och typ blir jagade och dödade, men även om så kommer vi fajtas in i det sista för oss själva och varandra. We make a good team! <3


Punkt två på min kära lista blir: Stephen "Fuckin" Lynch den 25:e Mars på Slagt, hur fett är inte d?! Bara vårt lilla kill-gäng, ska bli så in i bombens ball! All cred till er grabbar ni förgyller verkligen mitt liv och ställer alltid upp för mig, love you guys! <3


Massor av kärlek även till min Äckling som är helt underbar trots att vi(och du) haft våra stunder och att allt är  på väg tillbaka till det normala, det har varit värt all mödan kan jag säga! Älskar dig min älskling! <3<3<3

Det var allt för mig denna gång, PussHaij!

Välkommen till min nya blogg!

Yeay! Ish gehaben ein gebloggen yah!

Haha! =P

RSS 2.0